Rapporten Etta eller Nolla? är en djupgående kartläggning av Sverige som IT-nation som Nima skrivit för IT & Telecomföretagen. Rapporten visar hur hela näringslivet – från industi till turism – växer med digitalisering. Ändå ser vi bara början på digitaliseringsvågen.

Rapporten visar att Sverige fortsätter vara ett ledande land i termer av digitalisering. Samtidigt kommer omvärlden ikapp i snabb takt. I vissa avseenden har omvärlden redan passerat Sverige som IT-nation. Rapporten tar upp specifikt vilka styrkor och svagheter Sverige har som IT-land, och vad som krävs för att Sverige ska bli bättre.

 
 

Denna rapport, som skrivits av Nima Sanandaji för Jernkontoret, visar att stål- och andra materialnäringar inte bara är relevanta för de existerande storföretagen, utan också för de snabbväxande framgångsföretag som kan bli framtidens viktiga arbetsgivare. Rapporten kan laddas ned här.

“I rapporten ‘Materialrevolutionen’ som i dag släpps av Jernkontoret, stålindustrins branschorganisation, visas att drygt en fjärdedel av de snabbväxande medelstora företagen i Europa, och framför allt de som är inriktade på export, är direkt eller indirekt beroende av stål och andra materialnäringar. Vi står i dag inför en revolutionerande utveckling av nya material och svensk industri är världsledande i flera segment. Men politikerna satsar på helt andra branscher medan inve­steringar i svensk basindustri uteblir.”
– Svenska Dagbladet (2016). “Nya material skapar nya tillväxtföretag”, 2016-07-02.

 

Sedan den industriella revolutionens början har regeringar i olika länder agerat för att uppmuntra till investeringar i fysiskt kapital. I dagens moderna kunskapsintensiva ekonomier finns en annan utmaning som är minst lika aktuell: att locka till sig investeringar

i kunskapsbaserat kapital. Det visar Nima Sanandaji i denna rapport publicerad av Reforminstiutet.

“Såväl europeiska grannländer som Danmark och Tyskland som globala konkurrenter som Sydkorea och Kina börjar springa ikapp, och i vissa fall om, Sverige som kunskapsnation. […] En tredje förklaring, som sällan lyfts fram, är att Sverige saknar en strategi för att stimulera till kunskapsinvesteringar”.

– Nima Sanandaji och Stefan Fölster i Ny Teknik (2015). ”Sveriges innovativa försprång urholkas”, 2015-11-24

 

 

Genom bland annat bättre energipolitik och stärkt kompetensförsörjning kan en industriell renässans genomföras i Sverige. Det framför Nima Sanandaji i en ny rapport från Industriarbetsgivarna. Rapporten lyfter fram att industriell utveckling inte bara är nyckeln till tillväxt och jobbskapande, utan också till att möta det växande utanförskapet utanför storstäderna. Rapporten kan läsas här.

“Trenden med återindustrialisering är inte begränsad till USA. En aktuell rapport från PWC visar att återindustrialisering kan bidra till mellan 100 000 och 200 000 nya industrijobb i Storbritannien under kommande år. Insikten att rika länder kan bli vinnare i den industriella konkurrensen har snabbt spridit sig runt om Europa”

Martin Lindqvist, koncernchef SSAB, och Lennart Evrell, koncernchef Boliden, i Dagens Industri (2015). “Löfven har tappat visionen”, 2015-02-06

 
 

 

denna rapport för Stockholms Handelskammaren visar Nima Sanandaji att Stockholm är Europas ledande huvudstadsregion när det kommer till innovationer. Det stora förbättringsområdet är regionens förmåga att kommersialisera och sälja de innovationer som tas fram. Stockholmsregionen är överlag bäst på integration bland europas rika huvudstadsregioner, men anmärkningsvärt nog samtidigt sämst på att faktiskt kommersialisera innovation.

“Stockholm är Europas bästa huvudstad – i alla fall när det kommer till innovation. Det visar en ny rapport från Stockholms handelskammare. Men samtidigt ger EU-kommissionen Stockholm underbetyg på säljförmågan.”

– Reportage i Svenska Dagbladet (2015). “Handelskammaren: Stockholm ledande på innovation i Europa”, 2015-05-06.

 

 

Uppsala och Stockholm är redan idag säte för ledande kluster inom bioteknik och IT. Hur kan städerna utvecklas som ett gemensamt framgångsrikt kluster? Den frågan svarar Nima Sanandaji på i rapporten “IT-klustret i Uppsala, En möjlighet för nya tillväxtföretag”. Rapporten kan läsas här.

 

 

Skriften “SuperEntrepreneurs – and how your country can get them”, av Tino Sanandaji och Nima Sanandaji, blev snabbt en global succé. Vid lanseringen blev det förstasidesnyhet i The Telegraph. The Times, Daily Mail, Sunday Times och NBC News gjorde egna rapportage om skriften vid lansering. Under kommande vecka fick skriften, som berör vilken politik som kan främja entreprenörskap, omfattande global spridning.

 

Vinnova har med stöd av ett regeringsuppdrag initierat ett utvecklings- och pilotarbete kring ersättningsmodeller som främjar innovation. Som del av detta har Nima Sanandaji tagit fram rapporten “Vägar till välfärdsinnovation – Hur ersättningsmodeller och impact bonds kan stimulera nytänkande och innovation i offentlig verksamhet”. Rapporten kan läsas här.

 

 

 

Den innovativa vården

Sjukvården utvecklas ständigt tack vare nya behandlingsmetoder, teknologier och mediciner. Men också i grunden icke-teknologiska arbetssättsinnovationer kan påtagligt förbättra vården. I denna studie, som publicerats av Stockholms Läns Landsting och Vinnova, skriver Nima om hur nya arbetssätt kan lyfta vården. Rapporten lyfter fram potentialen att genom smarta lösningar lägga grunden för en effektivare, säkrare och mer högkvalitativ vård. Den finns tillgänglig på Vinnovas hemsida.

“Rapporten presenterar en rad olika intressanta exempel på både nationell och internationell nivå där olika typer av innovationer exempelvis har lett till en ökad tillgänglighet av sjukvård eller effektivare behandlingsmetoder. En viktig aspekt som lyfts fram är skillnaderna mellan tekniska innovationer och arbetssättsinnovationer och under vilka omständigheter dessa kan uppstå.”

Medtech Magazine (2012). “Den innovativa vården
– ny rapport från Vinnova”, 2012-12-11.

 

 

Fri Zon

I boken “Fri Zon” ställer författarna Nima Sanandaji och Stefan Fölster frågan varför datorer, internet och datorspel utvecklas så dynamiskt. Enligt författarna beror det inte bara på möjligheterna till teknisk utveckling. En annan avgörande faktor är den ovanliga politiska frihet som branscherna präglats utav. Boken kan bland annat beställas via Kalla Kulor Förlag.

“När det kommer till unga amatörprogrammerare som skapar kreativa program och spel ligger Sverige i topp. Det är ingen slump att världssuccén Mindcraft programmerades här. Eller att vi har världsrekord på att under datorfestivalen Dreamhack koppla ihop nära 13 000 datorer. Men när det kommer till att kommersialisera all denna talang dras de nya företagen med ett släpankare av politiskt införda och byråkratiskt förvaltade orimligheter.”

– Nima Sanandaji och Stefan Fölster i Sydsvenskan (2011). “Skatt stoppar kreativa företag”, 2011-09-02.

 

 

Tjänsteinnovationer

I samhällsdebatten har fokus ofta lagts på teknologiska innovationer. Men forskningen pekar alltmer på att också icke-teknologiska innovationer, så kallade arbetssättsinnovationer, spelar en avgörande roll för utvecklingen. Nya managementkoncept, nya arbetsmetoder och nytänkande tjänster driver på effektivisering av samhällsekonomin. I denna skrift som Nima Sanandaji har författat för Almega beskrivs både teori och flertal konkreta exempel på innovationer inom tjänstenäringen. Vad är en tjänsteinnovation, hur utvecklas denna form av innovationer, och vad präglar de alltmer komplexa innovationsmiljöer där tjänsteinnovationer och tekniska innovationer samverkar? Rapporten kan laddas ned från Almega.

“Framväxten av nya företag och arbetstillfällen sker framförallt inom olika tjänstenäringar. Vad som kanske är mindre välkänt är att tjänsteföretagen också spelar en växande roll för innovationskraften. I takt med att vi rör oss mot ökat tjänsteinnehåll i samhällsekonomin blir det allt viktigare att stimulera till innovationer inom tjänstesektorn.”

– Almegas hemsida.

Innovationsskatten

I denna rapport diskuterar Nima Sanandaji effekterna av den kapitalvinstskatt som tas ut på företagande. Eftersom skatten tas ut på värdeökning i företagen träffar den med precision de gasellföretagare som politiker vill stimulera. Skatten påverkar inte bara entreprenörerna bakom gasellföretagen, liksom de riskkapitalister som stödjer dem, utan försvårar också redan existerande samarbetsproblem mellan dessa två aktörer. Entreprenörskap bör ses som en turnering, där det gäller att stimulera många duktiga entreprenörer att satsa för att ett fåtal ska lyckas nå långt. Då gäller det att belöna succéer väl. Rapporten kan laddas ned från Svenskt Näringsliv. 

“En studie som tittar på den amerikanska ekonomin mellan 1960 och 2009 noterar att framgångsrika företag växer allt snabbare, medan de som faller efter snabbare än tidigare tappar marknadsandelar. Ett fåtal innovativa framgångsföretag driver på den ökade dynamiken. Det är just dessa gasellföretagare som politikerna vill gynna. Och precis samma företag som drabbas så hårt av höga marginalskatter, kapitalvinstskatter och brist på riskkapital i Sverige.”

– Nima Sanandaji i Svenska Dagbladet (2012). “Gaseller mår inte bra av vin”, 2012-11-18.

 
 

A scientific and ethical discussion regarding genetic modification of plants

Genmodifierade växter kritiseras ofta för att vara onaturliga och farliga. Men stämmer verkligen kritiken? Är inte ett mer vetenskapligt förankrat perspektiv att närmast alla de växter som vi utnyttjar för mat och andra ändamål har genmodifierats av människan – genom avel, korsning och utsättning för mutagener? I denna rapport, som Nima Sanandaji och Tomas Brandberg skrivit för Eudoxa, diskuteras fördelar och risker med modern genteknik. Rapporten kan laddas ned på följande länk. 

“Kritiker av modern genteknik betraktar det som en sort Frankenstein-fenomen. Den vetenskapliga relevansen av detta perspektiv är svår att se.”

– Nima Sanandaji i Värmlands Folkblad (2008). “Skräm inte människor för genmodifiering”, 2008-08-07.

 
 


Skriften “SuperEntrepreneurs – and how your country can get them”, av Tino Sanandaji och Nima Sanandaji, blev snabbt en global succé. Vid lanseringen blev det förstasidesnyhet i The Telegraph. The Times, Daily Mail, Sunday Times och NBC News gjorde egna rapportage om skriften vid lansering. Under kommande vecka fick skriften, som berör vilken politik som kan främja entreprenörskap, omfattande global spridning.

 
 

NSForetagande1

Temat för boken “Entreprenörer som går mot strömmen” är krishantering. Nima Sanandaji intervjura företagare som startade eller utvecklade framgångsrika entreprenöriella företag mitt under 90-talskrisen. Vad kan dessa entreprenörers historia, liksom forskningslitteraturen kring företagandets förutsättningar, lära oss om möjligheten att möta framtida kriser?  Boken kan köpas på bland annat Adlibris.

“De entreprenörer som intervjuats i boken har alla lyckats efter krisen av olika anledningar, menar Nima Sanandaji. Finns det en gemensam nämnare så är det anpassning och innovation […] Men istället för att enabart sjunga entreprenörskapets lov och prisa entreprenörskap som karaktärsdrag tror Nima Sanandaji att det är policybeslut som krävs för att få fart på tillväxten efter en kris.”

– Svenska Dagbladet (2010). “Succéföretag i krisens spår”, 2010-07-16.

Ett utdrag av boken har publicerats i tidningen Realtid. Boken finns också i sin helhet tillgänglig på Fores hemsida.