I denna rapport för ECEPR riktar Nima Sanandaji fokus mot den del av befolkningen som ej är i arbetskraften men som i arbetskraftsundersökningar svarar att de skulle vilja arbeta. Under åren 2013-2015 fanns i genomsnitt cirka 106 000 individer som var ofrivilligt passiva (inte sökte arbete och utanför arbetskraften fastän de angav att de skulle vilja arbeta) samt ytterligare cirka 65 000 som sökte lämna inaktivitet (utanför arbetskraften och sökte arbete). Rapporten visar att en knapp tredjedel av dessa två grupper var studenter som ville arbeta men saknade arbete.

 

I denna rapport för Skattebetalarnas Förening tar Nima fokus på förluster inom välfärden. Rapporten visar hur det inte är vinster i välfärden utan förluster i välfärden som dränerar den offentliga sektorn på pengar. Ett centralt förslag i rapporten är att öppet redovisa den offentliga sektorns förluster, vilket skulle göra välfärden mer resurseffektiv.

“Målet måste vara rättvis konkurrens och mesta möjliga välfärd för skattepengarna. Förlusterna måste öppet redovisas, liksom resultatet av kvalitetskontroller. Ifall ledningen inte lyckas få till en förändring måste ledningen bytas ut. Det är givetvis rimligt att enskilda offentliga skolor eller vårdcentraler i egen regi går med underskott under enskilda år. På längre sikt måste dock målsättningen vara överskott eller nollresultat. Genom att ställa ett sådant krav kan kommuner och landsting systematiskt verka för mera välfärd för skattepengarna.”

 

 

Väggen till ragional

Välfungerande transportinfrastruktur spelar en avgörande roll för att regioner ska kunna hävda sig i den ökande globala konkurrensen. I denna rapport för Transportgruppen framför Nima Sanandaji att så är fallet för Östergötland, som är representativt för de delar av Sverige där utvecklingen sker i och omkring medelstora städer.

“Välfungerande transportinfrastruktur spelar en avgörande roll för att regioner ska kunna hävda sig i den ökade globala konkurrensen. Forskning och erfarenhet pekar på att såväl tillverkningsindustrin som tjänstenäringen kan dra nytta av smidiga kommunikationer. Frågan är högst aktuell i Östergötland som har ett diversifierat näringsliv och goda skäl att stimulera till fortsatt näringsutveckling.”
– Transport och Logistik (2013). “Ny rapport från Transportgruppen”, 2013-05-16.

Rapport Svenskt Flyg

En välfungerande flyginfrastruktur är viktigt för att främja den jobbskapande besöksnäringen, skapa goda förutsättningar för högkvalitativa företag som verkar på en global marknad och stärka akademins förutsättningar. Det skriver Nima Sanandaji i en rapport för Svenskt Flyg, som finns tillgänglig på följande länk.

“Mycket riktigt visar forskningen att kunskapsintensiva företag tenderar att etablera sig i nära anslutning till flygplatser. Om vi vill stimulera högkvalificerade näringar runtom i Sverige är det viktigt att främja snabba och smidiga kommunikationer mellan olika orter.”

– Nima Sanandaji och Svenskt Flygs generalsekreterare Anna Wilson i Nya Wermlands-Tidningen (2013). “Det satsas för lite på flyget i Sverige”, 2013-02-13

 

 

Vägen till konkurrenskraftiga städer

I denna rapport, som Nima Sanandaji har skrivit för Transportgruppen, diskuteras vikten av lokal utvecklingskraft för att uppleva en god utveckling i en tid då olika städer och regioner alltmer konkurrerar mot varandra. En forskningsgenomgång visar att tillgången till god transportinfrastruktur mycket riktigt kan främja tillväxten, om än inte vara en garant för den. Infrastrukturen bör ses som ett komplement till i övrigt god företagsklimat. Snabba och smidiga kommunikationer möjliggör enligt författaren för tjänster att marknadsföras till större marknader, vilket främjar framförallt kunskapsintensiva tjänsteföretag. Rapporten kan läsas här.

“Nima Sanandaji, författare och samhällsdebattör har på uppdrag av TransportGruppen skrivit rapporten ”Vägen till konkurrenskraftiga städer – om transportinfrastrukturens roll” med utgångspunkt i denna frågeställning. En av rapportens slutsatser är att möjligheten att transportera varor och människor snabbare, billigare och smidigare mellan platser, främjar innovationer och tillväxt för regioner med såväl stark som med svag tillväxt.”

– Res och trafikforum (2012). “Stark stad har bra vägar”, 2012-09-27.

Att möta framtiden på rätt sätt

Sverige är ett handelsberoende land med långa avstånd, som har stort behov av investeringar i transportinfrastruktur. Men trots att Sverige sedan 1980-talet satsat ungefär 200 miljarder kronor mindre på infrastruktur relativt övriga Europa så är intresset svagt för denna form av samhällsinvesteringar. Det framför Nima Sanandaji i en rapport för Stockholms Handelskammare. Rapporten finns tillgänglig på följande länk.

“Sverige och i synnerhet Stockholmsregionen hämmas i sin tillväxt av bristande investeringar i infrastrukturen. När övriga europeiska länder passar på och satsar på infrastrukturprojekt, gör Sverige inget extra, enligt en ny utredning. Som en jämförelse satsar Danmark 30 gånger mer än Sverige på sina infrastrukturprojekt. Det framgår av en utredning som gjorts av Nima Sanandaji […] på uppdrag av Stockholms Handelskammare.”

– Svenska Dagbladet (2009). “Sverige borde satsa mer på infrastruktur”, 2009-04-24.

Kreativitet och konkurrenskraft

Många länder, regioner och städer utgår ifrån Richard Floridas teori om den kreativa klassen. I syfte att skapa en miljö som främjar kreativitet satsar de därför på olika kultursatsningar istället för att förbättra förutsättningarna för ett växande näringsliv. I denna rapport för Stockholms Handelskammare framför Nima Sanandaji och Johnny Munkhammar att denna politik ofta misslyckas. Politiker kan inte artificiellt främja kreativitet, men däremot skapa grunderna för en dynamisk och växande samhällsekonomi som leder till att kreativa lösningar slår igenom. Rapporten finns tillgänglig på handelskammarens hemsida.

“Munkhammar och Sanandaji beskriver hur Floridas idéer haft stort genomslag i Sverige. […] Han inte bara lovar en inflyttning av coola katter, utan menar dessutom att när den kreativa klassen väl har flyttat in – ja då serverar sig tillväxt och jobbtillfällen på ett silverfat. Knäckfrågan är dock om det verkligen är så här det fungerar? Rapportförfattarna tar upp ett antal slående exempel på motsatsen. […] Kulturen är helt enkelt inte tillväxtens barnmorska. Föräldraskapet är snarare omvänt. Där fri handel och öppenhet råder kommer också kreativiteten till sin fulla rätt. Öppenheten är mullen åt den odling vi kallar kultur.”

– Ledarartikel på Svenska Dagbladet (2008). “så får man både hönan och ägget”, 2008-09-26.

forluster_I_valfarden

I rapporten “Förluster i välfärden” granskas de underskott som många större sjukhus i egenregi går med i Sverige. Kartläggningen visar att förlusterna har ökat kraftigt under senare tid och kopplar till en oförmåga att hantera personalkostnaderna. Rapporten kan läsas här.

Är det inte dags att rikta större fokus mot förlusterna i välfärden, och diskutera hur de kan åtgärdas? När tillsätter regeringen en utredning om hur vi kan få bukt med denna aktuella samhällsutmaning?” Så sammanfattar tekn.dr Nima Sanandaji idag i tidskriften Dagens Samhälle en intressant genomgång av de stora svenska offentligägda sjukhusens ekonomi.

– Krönika i Svenska Dagbladet av Janerik Larsson (2016). “Förluster i välfärden”, 26-05-2016.

I rapporten “Rena miljöer lyfter välfärden” gör Nima Sanandaji nedslag i aktuell forskning kring rena miljöer och dess påverkan. Slutsatsen är att den fysiska miljön påverkar inte bara vår hälsa utan också vårt beteende. Arbetsplatser som skolan och vården bör inte bara vara rena av hygieniska skäl. De bör också hållas rent för att säkerställa goda studieresultat och god vård. Rapporten, som är skriven för Serviceentreprenörerna, kan läsas här.

“Varför bör vi egentligen hålla rent i skolor? Ett uppenbart svar är att det inte är roligt att vistas där det är smutsigt och stökigt. Sådana miljöer skapar knappast bra arbetsro. Det är därför som framgångsrika företag är mycket noga med att hålla rent. Självklart är det också osanitärt, både för personalen och eleverna, när skolan är smutsig. I vården är problemet med spridning av sjukdomar ännu större. Men det finns en ytterligare dimension som våra politiker bör lära sig: som människor anpassar vi vårt beteende till miljön. Om miljöer är smutsiga ökar benägenheten att bryta mot samhällsnormer.”

– Nima Sanandaji och Ari Kouvonen i Dagens Samhälle (2014). Skitiga skolor är dåliga skolor”, 2014-11-24.

 

Väger till välfärdsinnovation

Vinnova har med stöd av ett regeringsuppdrag initierat ett utvecklings- och pilotarbete kring ersättningsmodeller som främjar innovation. Som del av detta har Nima Sanandaji tagit fram rapporten “Vägar till välfärdsinnovation – Hur ersättningsmodeller och impact bonds kan stimulera nytänkande och innovation i offentlig verksamhet”. Rapporten kan läsas här.

Kvartalstänkande i välfärden

I följande rapport visar Nima Sanandaji att den genomsnittliga svenska kommunens utgifter har ökat med 20 procent per invånare mellan 2001 och 2011. Men resurserna till äldreomsorgen per äldre har knappt ökat. 110 kommuner har rentav kommit att spendera mindre på omsorgen per äldre, trots att de totala utgifterna har ökat. Är det verkligen ett ansvarsfullt sätt att spendera skattemedlen på?

“Det tycks som om kommunpolitiken i Sverige präglas av ett kortsiktigt kvartalstänkande, där många beslut tas på kort horisont och huvudsakligen riktar in sig på frågor som direkt påverkar röststarka grupper. Detta kommer att straffa sig i en nära framtid, då kontinuerliga utgiftsökningar inte längre är möjliga.”

– Nima Sanandaji och Karin Svanborg-Sjövall i Svenska Dagbladet (2013). “Kommuner har sparat in rejält på de äldre”, 2013-12-06.

 

Välfärdsförlusten

Kostnadsfokus är bra och nödvändigt för offentligt finansierad välfärd. Men överdriven sparsamhet när det gäller användning av läkemedel kan skapa ökade kostnader någon annanstans i den gemensamma välfärden, underminera arbetslinjen och leda till att framförallt lågutbildade får klara sig utan rätt hjälp. Det budskapet framför Nima Sanandaji i en ny debattskrift för LIF, som kan beställas här.

“Det är tydligt att läkemedelspolitiken vare sig är i linje med välfärdsambitionerna eller arbetslinjen.”

– Nima Sanandaji i Dagens Samhälle (2013). “Patienter nekas rätt behandlingar”, 2013-05-24.

NSValfard7

Flera av världens mest hyllade entreprenörer verkar just inom sjukvården, något som uppmärksammas sällan i Sverige. I denna rapport beskrivs hur innovativa företag själva och i samband med offentlig sektor via nytänkande satsningar lyfter vården.

“Vi kan också titta på den indiske vårdentreprenören Devi Shetty, som genom att anamma principerna om storskalig drift och specialisering lyckats pressa ned kostnaden för hjärtoperationer till en tredjedel eller mindre än i resten av Indien – men till en kvalitet som är så hög att också västerländska patienter attraheras dit.”

– Nima Sanandaji i Svenska Dagbladet (2013). “Vinklat när den privata vården döms ut”, 2013-04-12.

“Runtom världen hyllas en rad olika entreprenörer för att i grunden ha förändrat vården. De tre svenska vårdentreprenörerna Hans Billing, David Bäckström och Henrik Agrell grundade exempelvis för drygt tio år sen företaget Telemedicine Clinic, i Spanien. Tanken är att erbjuda en rad sjukhus möjligheten att skicka ned sina röntgenbilder digitalt, för att snabbt få professionell hjälp med att tolka informationen.”

– Nima Sanandaji i Dagens Samhälle (2013). “Indisk innovatör förebild för sjukvården”, 2013-03-26.

NSValfard3

I Sverige har vi höga välfärdsambitioner. Men hjälpen ges inte alltid i tid. Långa köer existerar till alltifrån vården och äldreomsorgen till socialförsäkringarna och a-kassan. Köerna minskar tryggheten, återskapar delvis den ojämlikhet som skattefinansierade system är tänkta att motverka, och leder till samhällsekonomiska kostnader. Nima Sanandaji ger i boken tolv konkreta råd, förankrade i forskning och erfarenhet, på reformer som kan minska köerna. Förordet till boken är skriven av Jan Edling, tidigare utredare vid Vinnova och LO. Boken går att köpa på Timbro. Videoinspelning av releasen går att se här.

“Nima Sanandajis framtidsperspektiv är också välkommet: Dyrare behandlingar och en åldrande befolkning gör att vi måste prata öppet om behovet av mer egenfinansiering. Privatförsäkringar som avlastar köerna bör ses som just det, och inte beskrivas som ”gräddfiler”.”

– Dagens Nyheters ledarsida (2012). “Väl och ve med välfärden”, 2012-11-19.

 

 

Sverige vs Kanada

Kanada har fler än något annat land rankats av FN:s “Human Development Index” som att ha världens bästa välfärd. Landet har samtidigt framgångsrikt sedan början av 1990-talet övergått mot betydligt lägre skatter och bättre förutsättningar för företagande. Tack vare kombinationen arbetslinje och företagarlinje lyckas Kanada väl med såväl tillväxt och entreprenörskap som integration och välfärd. I denna debattbok argumenterar Nima Sanandaji, Fredrik Bergström, Robert Gidehag och Stefan Fölster för att Sverige kan lära mycket från Kanada, och vice versa. Boken går bland annat att köpa på Adlibris.

“En jämförelse med Kanada visar att Sverige har en stor outnyttjad potential där unga och invandrare behöver få bättre möjligheter. Med fler reformer kan vi ta oss till förstaplatsen i FN:s välfärdsrankning, skriver författarna till boken Sverige vs Kanada.”

– Ingress till artikel av bokens författare i Svenska Dagbladet (2011), “Sveriga kan lyckas ännu bättre”, 2011-02-07.

Åtta visioner om trygghet

Folksam och den socialdemokratiska tankesmedjan Arena har publicerat boken “Åtta visioner om trygghet – Socialförsäkring i förändring”. Nima Sanandaji var en av de författare som ombads bidra till boken. Nima har skrivit ett kapitel som lyfter fram idén om en försäkringspeng. I likhet med hur skolpengen har öppnat upp för valfrihet och konkurrens kan en försäkringspeng införas, som gör det möjligt för medborgarna att söka sig till alternativa försäkringsgivare än Försäkringskassan. Försäkringsgivarna kan skapa mervärde för sig själva och för samhället genom att exempelvis snabbare rehabilitera de sjuka till arbete. Systemet måste konstrueras noga för att fungera väl, argumenterar författaren. Exempelvis är det viktigt att försäkringsgivarna inte får välja bort sina kunder, utan att hela makten att välja ligger hos medborgarna. Boken kan beställas via bland annat Adlibris.

“Alla skulle omfattas av en obligatorisk och solidariskt finansierad försäkring som de kan välja att lägga ut på olika privata eller statliga försäkringsgivare. Färre skulle då känna att deras grundförsäkring administreras av en offentlig byråkrati som den enskilde är maktlös inför. Vi skulle få bättre försäkringar för våra skattepengar och fler skulle komma tillbaka i arbete snabbare.”,/p>

– Nima Sanandaji skriver tillsammans med Arvid Malm, chefekonom vid Skattebetalarnas Förening, i Svenska Dagbladet (2009), “Personlig försäkringspeng är lösningen”, 2009-12-09.

Den innovativa vården

Sjukvården utvecklas ständigt tack vare nya behandlingsmetoder, teknologier och mediciner. Men också i grunden icke-teknologiska arbetssättsinnovationer kan påtagligt förbättra vården. I denna studie, som publicerats av Stockholms Läns Landsting och Vinnova, skriver Nima om hur nya arbetssätt kan lyfta vården. Rapporten lyfter fram potentialen att genom smarta lösningar lägga grunden för en effektivare, säkrare och mer högkvalitativ vård. Den finns tillgänglig på Vinnovas hemsida.

“Rapporten presenterar en rad olika intressanta exempel på både nationell och internationell nivå där olika typer av innovationer exempelvis har lett till en ökad tillgänglighet av sjukvård eller effektivare behandlingsmetoder. En viktig aspekt som lyfts fram är skillnaderna mellan tekniska innovationer och arbetssättsinnovationer och under vilka omständigheter dessa kan uppstå.”

Medtech Magazine (2012). “Den innovativa vården – ny rapport från Vinnova”, 2012-12-11.

Försäkring ett lyft för kvinnors företagande

Unga kvinnor har nästan lika stor vilja att driva företag som unga män. Ändå utgör kvinnorna bara 28 procent av företagarna och 21 av de företagare som har mer än en anställd. I denna rapport, som publicerats av Svenskt Näringsliv, framför Nima Sanandaji att en viktig förklaring är att socialförsäkringarna missgynnar företagare jämfört med anställda. Internationell forskning visar tydligt att incitamentet till företagande minskar när socialförsäkringar missgynnar egenanställda. Resultatet blir att framförallt många kvinnor inte tar steget från att vara anställd till att satsa på företagande. Rapporten finns tillgänglig på Svenskt Näringslivs hemsida.

“Sofia Bergström hänvisar till en ny rapport utgiven av Svenskt Näringsliv som lyfter fram två faktorer för att främja kvinnligt företagande. Dels behovet av individuellt anpassade försäkringslösningar och dels möjligheten att stå utanför vissa, exempelvis sjukförsäkringen.”

– Dagens Industri (2012). “Så kan fler kvinnor lockas att starta eget”, 2012-03-09.

Privata drivkrafter inom vården Drivkrafter, inte motkrafter

Leder privat drift till förbättring eller försämring av vården? I denna forskningsgenomgång sammanfattar Nima Sanandaji kunskapsläget i frågan. Rapporten, som publicerats av Svenskt Näringsliv, sammanfattar kunskapsläget: “Forskningen bör tolkas som att det finns potentiella effektivitetsvinster med privatisering, om än inga garantier kring fördelarna. I grund och botten är den centrala frågan vilka incitamentsstrukturer som skapas i samband med privatisering, vilka verksamheter som privatiseras samt efter vilka mål­ sättningar som effekterna utvärderas.” Rapporten har publicerats på Svenskt Näringslivs hemsida. 

“Vad diskussionen borde handla om är hur vi bäst kan utnyttja de positiva drivkrafter som konkurrensen kan ge och undvika misstag i till exempel styrning och uppföljning som kan leda till att kvalitet och effektivitet inte utvecklas tillräckligt väl.”

– Nima Sanandaji i Läkartidningen (2012). “Målar upp skev bild av vård med vinstkrav”, 2012-03-07.

 

Underskattade-Skatter-1

Denna rapport, som Nima Sanandaji skrivit för Svenskt Näringsliv, omfattar en undersökning av allmänhetens syn på skatterna. Det visar sig att allmänheten i genomsnitt tror att den samlade skattenivån på vanliga hushåll är 34 procent, medan den faktiska summan är 52 procent. Anledningen är att en stor del av skatterna är indirekta och därmed dolda för allmänheten.

“Människor förstår inte hur höga skatter de faktiskt betalar. Det är den korta sammanfattningen av en ny rapport från Svenskt Näringsliv, författad av Nima Sanandaji. Skattetrycket har sjunkit men folks uppskattning av hur stor andel av löneutrymmet som går till stat, kommun och landsting, har sjunkit ännu mer.
Lite beroende på hur man räknar landar den samlade skatten på någonstans mellan 52 och 54 procent för en person med normalinkomst. Det kan vara svårt att tro, och den genomsnittliga gissningen i den undersökning som SN låtit Sifo göra, är att man betalar 34 procent i skatt.”

– Göteborgs-Postens ledarsida, “Prislappen ska vara synlig och tydlig”, 2015-07-27.

Från Fattigdom till Framgång

Inom EU finns omfattande krafter som försöker driva på införandet av direkt beskattningsrätt för unionen. I denna rapport för New Direction, en Bryssel-baserad tankesmedjan, diskuterar Nima Sanandaji effekten av de föreslagna skatterna.

“Introduction of the proposed direct EU taxes would come at a high price for EU member state economies, at a time when lower, not higher taxation, is needed to encourage growth in many EU member states.”

– Författaren citerad i The Parliament (2012). “EU financial transactions tax branded ‘dangerous'”, 2012-11-07.

Från Fattigdom till Framgång

Är Sverige ett lockande land för talanger? Under senare tid har vi rört oss från att ha bland de mest restriktiva till kanske de friaste regelverken för arbetskraftsinvandring bland OECD-länderna. I rapporten “Sverige – ett lockande land för talanger?” visar dock Nima Sanandaji och Fabian Wallen att Sverige inte lyckas så väl i den globala tävlan om talanger.

Rapporten inkluderar djupgående intervjuer med ekonomistudenter i Polen. Trots att studenterna har en positiv syn på Sverige när det kommer till faktorer som livskvalitet och internationellt rykte drar skatterna ned vår attraktionskraft. Rapporten, som kan läsas här, presenterades under seminarium kommenterad av professor Lars Calmfors – som höll med om att förmågan att locka högkvalificerad arbetskraft var ett skäl att se över de höga marginalskatterna i Sverige.

“Vid skattereformen 1991 spelade överväganden om internationell konkurrens om högutbildad arbetskraft knappast någon roll. Men sedan dess har globaliseringen förändrat handelsmönstren. Ett land som Sverige måste koncentrera sig på mer kunskapsintensiv produktion. Då är det viktigt att kunna konkurrera internationellt om den mest kvalificerade arbetskraften, som också har blivit rörligare. Hård beskattning av höginkomsttagare är då en uppenbar nackdel. Under de två senaste decennierna har Sverige inte följt med i den internationella trenden mot lägre marginalskatter för höginkomsttagare.”

– Lars Calmfors, i en artikel som utkom strax efter lansering av rapporten, Dagens Nyheter Debatt (2013). “Våga avskaffa värnskatten”, 2013-03-01.

boken ”A U-Turn on the Road to Serfdom” skriver Nima Sanandaji, tillsammans med Grover Norquist som leder Americans for Tax Reform, Matthew Sinclair som är tidigare vd för brittiska TaxPayers’ Alliance samt professor David Smith, om politiska strategier för att långsiktigt sänka nivån på offentliga utgifter. Boken publiceras av London-baserade tankesmedjan Institute of Economic Affairs.

Nima Sanandaji medverkar med en text i antologin “Bryt barnfattigdomen!” för Rädda Barnen. En stor samhällsutmaning är att barn ofta ärver sina föräldrars marginaliserade situation. Förbättrade förutsättningar för föräldrarna att komma i arbete, och ett lyft för marginaliserade elever i skolan, är enligt Sanandaji två bra sätt att bryta mönstret.

Kapitalism utan kapitalister

År 1980 betalade enskilda privata företagare en reell marginalskatt på hela 137 procent av vinsten. Statliga pensionsfonder som gjorde belånade investeringar mötte istället en marginalskatt på minus 83 procent. Ingen skatt betalades nämligen in, eftersom avdragsrätt fanns och inflationen åt upp delar av lånet. Den dåvarande politiken, som baserades på idén om kapitalism utan kapitalister, ledde till att framväxten av entreprenöriella företag i Sverige närmast avstannade. Situationen har nu förbättrats, men fortfarande diskrimineras inhemska privata ägare av regelverken. Det framför Nima Sanandaji och Anders Ydstedt i boken “Kapitalism utan kapitalister?”, som utifrån idéhistori, miljöperspektiv, historik och ekonomisk forskning diskuterar betydelsen av att inte missgynna det privata ägandet. Bokens förord är skriven av entreprenören Jens Spendrups. Boken går bland annat att köpa på Bokus.

“När socialdemokratin radikaliserades i slutet av 1960-talet började man driva politiken ”kapitalism utan kapitalister”. Offentligt ägande premierades, medan privata ägare kunde möta 100 procentiga skattenivåer. Forskningen visar att framväxten av entreprenöriella framgångsföretag på grund av denna politik närmast avstannade kring 1970, för att komma i gång först när omfattande marknadsreformer infördes. Det finns goda skäl att fortsätta reformarbetet.”

– Nima Sanandaji i Svenska Dagbladet (2012). “Nya Moderaterna tar ställning för centralplanerat ägande”, 2012-12-18.

Lägre skatter bättre än ökade utgifter

Hur stimulerar man ekonomin i eftertakten av en ekonomisk nedgång? I denna rapport, som Nima Sanandaji skrivit åt Skattebetalarnas Förening, argumenteras för att det är bättre att fokusera på långsiktiga tillväxtreformer än stimulanspaket som i förlängningen kan hämma snarare än främja utvecklingen. I den mån som politikerna snabbt vill stimulera efterfrågan kan det vara klokt att genomföra skattesänkningar, som också långsiktigt är en klok politik. Rapporten bygger på en genomgång av den nya skatteforskningen, som visar att skatternas effekter är ännu större än vad som tidigare visats, liksom av den forskningslitteratur som påvisar problemen med ökade utgifter som stimulans. Den går att hämta från föreningens hemsida. Följande rapport, författad av Nima för Munkhammar Advisory, är en sammanfattad och omskriven version av rapporten för Skattebetalarnas Förening.

“Problemet är att forskning och erfarenhet visar att denna politik inte fungerar. Stimulansåtgärder är kostsamma, tränger undan privata investeringar och håller ineffektiva verksamheter under armarna; samtidigt som de i praktiken inte alltid lever upp till politikernas förväntningar.”

– Nima Sanandaji och Anders Ydstedt i Svenska Dagbladet (2011). “Vi behöver ta till oss USA:s misslyckande”, 2011-07-22.

Eastern and Central Europe Second Wave of Reform and Success

De tidigare planekonomierna i centrala och östra Europa upplevde stora svårigheter när kommunismen kollapsade både som politisk och som ekonomisk modell. Men under de två årtionden som gått sedan dess har merparten av länderna lyckats väl med att bygga upp välstånd och minska fattigdomen. Marknadsreformer, inklusive i många fall övergången till platta skattesystem, har gynnat tillväxten. I denna rapport för European Enterprise Institute diskuterar Nima Sanandaji vad övriga Europa kan lära av de platta och låga skatterna i de nya marknadsekonomierna. Rapporten, som är skriven på engelska, finns tillgänglig på följande länk. Den baseras på en rapport för Skattebetalarnas Förening och som finns tillgänglig här.

“Europe’s new democracies have not only reformed away from the planned economy, but have in fact adopted market economics more decisively than their Western European neighbors. This has been accompanied by a rapid decline in poverty, has increased investments in social care, and has grown the incomes of the elderly. It should also be noted that several of the nations in the region, such as the Czech Republic, Hungary and Slovakia, sport some of the lowest rates of relative poverty in Europe. Two decades after these formerly communist countries learned the West’s lessons about economic freedom and growth, it is the West’s turn to adapt to competition from the market economies in the east.”

– Nima Sanandaji skriver tillsammans med Johnny Munkhammar, dåvarande forskningschef vid European Enterprise Institute, i Wall Street Journal (2009). “Eastern Europe´s Lesson for the West”, 2009-11-17

Det är dynamiken dumbom

Redan under 1300-talet förklarade den  nordafrikanska tänkaren att skatteintäkterna skulle minska när skatterna väl nått en viss nivå, eftersom medborgarna på olika sätt skulle undvika beskattningsbart arbete. Flertal forskargrupper har under senare tid pekat på att skatterna i Sverige har nått så skadligt höga nivåer att de inte ens fyller sitt grundsyfte, att ta in skattemedel till den offentliga sektorn. Det diskuterar Nima Sanandaji i en rapport för Skattebetalarnas Förening, som kan nås på följande länk.

“Som ekonomen Åsa Hansson har räknat skulle en skattehöjning med en krona för att finansiera en omfördelning leda till att samhällsekonomin krymper med ytterligare 2–3 kronor. I en ny rapport visar vi att det är väl etablerat inom forskningen att skatter genom så kallade dynamiska effekter påverkar samhällsekonomin, trots att det ofta viftas bort inom den politiska debatten.”

– Nima Sanandaji och Robert Gidehag, dåvarande vd för Skattebetalarnas Förening, på Svenska Dagbladet (2011). “Slopad värnskatt ger pengarna tillbaka”, 2011-05-04.

Nivån på flyttskatter

Hur ser nivån på flyttskatter ut i Sverige jämfört med i omvärlden? Det är en fråga som Nima Sanandaji och Tino Sanandaji har studerat för Villaägarnas Förening. Resultatet från undersökningen finns tillgänglig på följande länk.

Europas finansministrar beskattar gärna bostadsaffärer. Och Sverige är med och slåss om tätpositionen i bostadsbeskattning. Andra högskattenationer är Frankrike Belgien och Grekland. Nima Sanandaji […] har undersökt vilka överlåtelseskatter (stämpelskatt i Sverige), kapitalvinstskatter och avgifter som måste betalas vid bostadsköp i Europa. […] Lägst skatt i exemplet blir det i Storbritannien, Danmark och Norge när överlåtelseskatt, avgifter och reavinstskatt summeras. Där blir skatteuttaget långt under 100.000 kronor. Högst skatt, 363.000 kronor, blir det i Sverige om skatten på uppskov räknas med.”

– Dagens Industri (2008). “Svenska bostäder i strykklass”, 2008-08-30.

En arbetslinje för höginkomsttagare

Arbetslinjen har fokuserat på att höja arbetsutbudet bland framförallt dem som inte arbetar eller har låga inkomster. Sverige har mycket att vinna på att komplettera politiken genom en arbetslinje för höginkomsttagare. Bara någon enstaka procents ökning i arbetstid skulle leda till en tillväxt på flera miljarder kronor per år. Om exempelvis ett avskaffande av värnskatten kan uppmuntra höginkomsttagarna att arbeta bara 1-2 procent fler timmar kommer reformen bli självfinansierande. Det skriver Nima Sanandaji och Tino Sanandaji i en rapport för Skattebetalarnas Förening. Rapporten finns tillgänglig på föreningens hemsida.

“Erik Bengtzboe skriver att Nya Moderaterna inte enbart kan ”sätta antalet arbetande timmar som utgångspunkt för politiken” och efterfrågar förändring och förnyelse. Därför efterlyser han att värnskatten avskaffas, så att en signal sänds till ungdomar ”att det är bra att utbilda sig, arbeta och att man förtjänar sin egen framgång”. Det ligger helt klart en poäng i att avskaffad värnskatt kan ha en viktig signaleffekt. En rad studier visar dessutom att skatten är så skadlig för samhällsekonomin att den inte ens fyller sitt syfte att öka de offentliga intäkterna. Men det kan vara värt att påpeka att antalet arbetade timmar i sig är tillräckliga skäl för att ta bort värnskatten.”

– Nima Sanandaji i Svensk Tidskrift (2012). “Flera vinster med att avskaffa värnskatten”, 2012-07-06.

 

Dolda skatter i fokus

Redan för 100 år sedan förutspådde Amilcare Puviani hur de framtida skattesystemen skulle kunna utformas: Den italienska ekonomen förklarade att politikerna kunde maximera allmänhetens
tacksamhet gentemot staten genom att synliggöra fördelarna med offentliga system men dölja kostnaderna. Mycket riktigt har hela den kraftiga höjningen av skattetrycket i Sverige sedan 1960 förklarats av att de dolda snarare än de synliga skatterna har höjts. Det skriver Nima Sanandaji i en rapport för Företagarna, som kan laddas ned på följande länk.

“Nu på morgonen stod jag tillsammans med organisationen Företagarna värd för ett frukostseminarium i Riksdagen om ”Dolda skatter”. […] Sett utifrån ett löneperspektiv så är den egentliga lönen Det man får in på kontot + Inkomstskatten +Arbetsgivaravgiften. Den egentliga lönen som betalas ut till varje löntagare är oerhört hög. En del av detta går till olika förmåner, som olika avgifter till trygghetssystem men en del (löneskatten) är inte direkt kopplat till någon förmån utan kan ses som en direkt skatt på löntagarna. Detta måste synliggöras. Arbetsgivaravgiften måste också byta namn till avd det egentligen är, det är en anställningsavgift, en avgift som alla löntagare betalar av sin egentliga lön. Ett smart sätt är att synliggöra det på alla lönebesked. Då skulle verkligen diskussionen om skatter i detta land bli lite mer normal och anglägen för fler.”

– Annie Lööf , dåvarande ekonomisk talesperson för Centern och senare partiledare samt näringsminister, kommenterar rapporten Dolda skatter i fokus på sin hemsida 2010-11-10.

Sju argument för sänkta arbetsgivaravgifter

Det finns en tilltro bland vissa politiker att sänkt arbetsgivaravgift inte kan stimulera till jobbskapande eftersom en sänkning leder till att lönerna höjs. Baserat på en genomgång av aktuella studier argumenterar Nima Sanandaji och Tino Sanandaji för att perspektivet är felaktigt. Arbetsgivaravgiften är komplicerad att förstås sig på, men kan något förenklat ses som en form av dold skatt på arbete. I likhet med synlig skatt påverkar den drivkrafterna till arbete. En sänkning av arbetsgivaravgiften kan rentav mer än en sänkning av inkomstskatten förväntas stimulera sysselsättningen. Rapporten kan hämtas ned från Företagarnas hemsida.

“Den svenska arbetsgivaravgiften har sedan 1960 tiodubblats till en av de absolut högsta nivåerna i världen. Det finns gott om skäl till att sänka avgiften, som huvudsakligen har frikopplats från förmåner till löntagarna, för att bana väg för växande företag och nya arbetstillfällen.”

– Nima Sanandaji och Anna-Stina Nordmark Nilsson, dåvarande vd för Företagarna, i Göteborgs-Posten (2010). “Dags för sänkt arbetsgivaravgift”, 2010-05-03.

Marginalskatter och företagande

Skatter påverkar företagande på olika sätt. Skatterna påverkar incitamenten till företagande, liksom företagarnas möjligheter att attrahera talanger och investeringar till sina verksamheter. Det skriver Nima Sanandaji i en rapport för Skattebetalarnas Förening, som sammanfattar forskningslitteraturen kring företagande och skatter. En viktig poäng är att höga skatter framförallt hämmar de mest talangfulla företagarna. Rapporten finns tillgänglig på föreningens hemsida.

“Skatter har beteendee

ffekter. Regeringen har gjort mycket bra, men ständigt prioriterar man ner frågan om den högsta marginalskattens vara eller inte vara, den så kallade värnskatten.”

– Robert Gidehag, dåvarande vd för Skattebetalarnas Förening, kommenterar rapporten i Almedalen 2011, 2011-07-05.

Innovationsskatten

I denna rapport diskuterar Nima Sanandaji effekterna av den kapitalvinstskatt som tas ut på företagande. Eftersom skatten tas ut på värdeökning i företagen träffar den med precision de gasellföretagare som politiker vill stimulera. Skatten påverkar inte bara entreprenörerna bakom gasellföretagen, liksom de riskkapitalister som stödjer dem, utan försvårar också redan existerande samarbetsproblem mellan dessa två aktörer. Entreprenörskap bör ses som en turnering, där det gäller att stimulera många duktiga entreprenörer att satsa för att ett fåtal ska lyckas nå långt. Då gäller det att belöna succéer väl. Rapporten kan laddas ned från Svenskt Näringsliv. 

“En studie som tittar på den amerikanska ekonomin mellan 1960 och 2009 noterar att framgångsrika företag växer allt snabbare, medan de som faller efter snabbare än tidigare tappar marknadsandelar. Ett fåtal innovativa framgångsföretag driver på den ökade dynamiken. Det är just dessa gasellföretagare som politikerna vill gynna. Och precis samma företag som drabbas så hårt av höga marginalskatter, kapitalvinstskatter och brist på riskkapital i Sverige.”

– Nima Sanandaji i Svenska Dagbladet (2012). “Gaseller mår inte bra av vin”, 2012-11-18.

Kommuner och underskott

Det är en vanlig uppfattning att resurserna till välfärden ständigt minskar. Men så ser inte verkligheten ut. I denna rapport för Svenskt Näringsliv visar Nima Sanandaji att utgifterna till den genomsnittliga svenska kommunen ökade med hela 35 procent mellan 1998 och 2008, justerat för både inflation och befolkningsökning. De kommuner som ökade utgifterna snabbast drabbades hårdast av den lågkonjunktur som slog till under 2008 och 2009. Samtidigt visar forskningen att kommunpolitiker har en tendens att använda extra resurser till välfärden för att expandera den offentliga byråkratin snarare än rusta upp välfärden. Rapporten kan hämtas här.

“De mest slösaktiga kommunerna lät sina sammanlagda utgifter öka med mer än 50 procent under åren 1998–2008. De mest sparsamma däremot nöjde sig med mindre än 20 procents ökning. Ändå ökade de spar- samma kommuner resurserna till skolan betydligt mer än de slösaktiga.”

– Nima Sanandaji och Stefan Fölster, dåvarande chefekonom vid Svenskt Näringsliv, i Svenska Dagbladet (2009). “Belöna inte slösaktiga kommuner”, 2009-08-17.

Dold kostnad

Hur mycket spenderar svenska myndigheter på att opinionsbilda i Almedalen? I denna rapport för Slöso visar Nima Sanandaji att antalet aktiviteter som fem olika myndigheter anordnar ökat kraftigt, från 6seminarier 2008 till hela 106 stycken 2010. Samtidigt finns en tendens hos myndigheterna att mörka sina kostnader. Rapporten finns publicerad här. Denna rapport tycks ha inspirerat mer djupgående journalistiska granskningar av myndigheternas medverkan i Almedalen under 2011 och 2012.

“En granskning visar att statliga myndigheter underlåter att i sina årsredovisningar skriva vad det kostar dem att vara med på Almedalsjippot.”

– Realtid (2010). “Myndigheterna mörkar sina Almedalskostnader”, 2010-07-09.

 

Utförsbacken

Oskarshamn är den kommun i Sverige som gick med störst underskott, per invånare, när finanskrisen slog till 2008. Hur blev det så, och vad hade kunnat göras annorlunda? Dessa frågor försöker Nima Sanandaji besvara i en rapport för Slöso. Mellan 2000 och 2007 genererade Oskarhamns massiva kapital hela 445 miljoner kronor i extraintäkter. Trots detta spenderade kommunen 656 miljoner kronor mer än dess totala intäkter. När väl finanskrisen slog till 2008 var den ekonomiska krisen ett faktum i kommunen, vars ledning visat brisande omdöme i hantering av skattepengar. Rapporten återfinns på följande sida.

“Resultatet av den expansiva budgetpoli­tiken har gett Oskarshamn de stora förlusterna, skriver Nima Sanandaji i rapporten. […] Att förluster gjordes under finanskrisen betecknas som begripligt, men rapporten kritiserar att granskningen visar att den långsiktiga kapitalförlusten bottnar i en djupt oansvarig politik. Kommunen förbrukade cirka 112 procent av skatteintäkter och statsbidrag under 2007. Pengar har under många år tagits från finansavkastningen till driften i stället för att läggas på hög.”

– Barometern (2010). “Oskarshamn går back”, 2010-04-28.

Utförsbacken

Åren innan finanskrisen expanderade de offentliga finanserna kraftigt i Storbritannien. När krisen slog till blev politikerna tvungna att genomföra kraftiga nedskärningar, då alternativet var markanta skattehöjningar eller ännu högre skuldsättning vilket skulle ha äventyrat tillväxten. Efter krisen genomfördes därför omfattande satsning på att identifiera och åtgärda offentlig slöseri. Sverige har betydligt stabilare statsfinanser. Men finns inte också här skäl att se över slöseriet? I en rapport för Slöso argumenterar Nima Sanandaji att vi bör dra några konkreta lärdomar av arbetet med att minska slöseri i Storbritannien. Att använda skattepengarna på bästa sätt är, trots allt, inte bara en politik som bör följas i kristid. Rapporten kan laddas ned här.

“Det mesta av de nedskärningar som genomförts i Storbritannien har varit av den klassiska ”storsläggemetoden”, där hela budgetposter får stryka på foten. Det arbete som ”Efficiency and Reform Group” genomfört har på många sätt varit klokare, då fokus lagts på besparingar som inte hämmar statens centrala åtaganden. Genom samma form av kloka besparingsarbete kan vi i Sverige få mer valuta för skattepengarna, samt minska risken för nedskärningar när nästa kris slår till.”

– Nima Sanandaji och Arvid Malm, chefekonom vid Skattebetalarnas Förening, i Göteborgs-Posten (2012). “Agenter med rätt att spara stoppar slöseriet”, 2012-08-25.