The education market is internationalized at a high pace. Demand for qualified education services are growing amidst an increasingly larger global middle class. Sweden has favorable conditions for exporting education services. In this report, Dr. Nima Sanandaji shows that the reasons for these conditions are historically structural: many of Sweden’s most successful export sectors have grown up close to the public sector. This includes telecom, pharmaceuticals, and some parts of the engineering industry.

 

In his most recent report written for Skandia – Idéer för livet, a think tank belonging to the Swedish insurance company Skandia, Dr. Sanandaji outlines the advantages of early interventions to reduce the long-term cost of sick leave. The report highlights that the loss of working hours due to sick leave amounts to a gross sum of 57 billion SEK per year.

In the media: “Höga kostnader för sjukskrivningar i länet“, VT.

I boken Fyra steg till bättre integration utgiven av Moderaterna i Stockholms stad redogör Nima för den svåra situation som många flyktingar i Sverige möter och den långa vägen till ett arbete från det att de anlänt i landet. Nima drar paralleller till sin egen barndom och pekar på en rad hinder i vägen mot framgångsrik integration.

I denna rapport sammanställer Nima Sanandaji och Lena Hök samhällsekonomiska beräkningar för att estimera värdeskapandet som går om intet i samhället på grund av skolmisslyckanden. Resultatet visar att för den senaste årskullen 24-åringar kommer skolmisslyckanden att kosta 53 miljarder kronor fördelat över det yrkesverksamma livet. Förlusterna gäller såväl lägre inkomster för de individer som misslyckas i skolan, men även förluster i form av minskade skatteintäckter. Studien bygger på data från SCB om ungdomar som vid 24 års ålder som fortfarande saknar en gymnasieutbildning.

 

 

Likt sin bok Miljonprogram för kunskap redogör Nima Sanandaji i denna rapport för behovet av kunskapsinsatser för att nå en lyckad integration av den stora grupp nyanlända som kom till Sverige under 2015. Nästan lika många jobb som gick förlorade under finanskrisen kommer att krävas och tillväxten av låg- och medelkvalificerade jobb går bakåt. Som branschansvarig för Utbildningsföretagen uttrycker det:

“Bokens budskap är tydligt: Vi lever i en tid då politikens stora utmaning är att klara sysselsättningen, där näringslivets stora utmaning är att klara kompetensförsörjningen och där individens stora utmaning är att klara övergången till en mera kunskapsintensiv arbetsmarknad. För att klara dessa mål behöver visionen om livslångt lärande realiseras. I en tid då snabba tekniska skiften ändrar på jobbens innehåll måste mera resurser mobiliseras till vuxenutbildning, samtidigt som konkurrens och uppföljning höjer nivån på den utbildning som erbjuds.”

Industriarbetsgivarna

Denna rapport, som skrivits av Nima Sanandaji för Industriarbetsgivarna, riktas fokus mot den industriella utvecklingen under senare tid. Svensk industri har haft en stagnerande utveckling under senare år, men kan idag glädjas över en kortsiktig uppgång. Är detta början på en ny renässans för industriell utveckling, eller bara en kortsiktig förändring? Svaret på denna fråga beror på vilka förutsättningar som skapas för landets industri. Rapporten kan laddas ned här.

Reform-av-personaloptionsbeskattning
Hur kan 11 800 fler personer stimuleras till att satsa på entreprenörskap medan ytterligare 150 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar satsas på nya tillväxtföretag? I en ny studie som släpps av ECEPR visar Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji, på basis av en modell baserat på internationella jämförelser, att detta sannolikt kan bli utfallet av en reform av beskattningen av personaloptioner. Rapporten kan laddas ned här.

“I rapporten ‘Reform av personaloptionsbeskattning’ räknar Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren på vad en sänkt beskattning skulle kunna ge, om utfallet blev i enlighet med det internationella samband som kan ses mellan beskattning av personaloptioner och entreprenörskap (G-P). Sverige har i dag ungefär 71 700 personer som är engagerade i högkvalitativ entreprenöriell verksamhet. En skattesänkning (från dagens 54 procent) till 40 procent skulle kunna ge cirka 11 800 fler entreprenörer. En sänkning till 30 procent skulle kunna öka antalet med cirka 20 000. Riskkapitalinvesteringarna, i dag 415 miljarder kronor, skulle kunna öka med 150 respektive 256 miljarder kronor.”

– Svenska Dagbladet (2016). “Vem ska utveckla de nya robotarna?”, 2016-07-14.

 

NSInnovation_ImmateriellEgendom

Sedan den industriella revolutionens början har regeringar i olika länder agerat för att uppmuntra till investeringar i fysiskt kapital. I dagens moderna kunskapsintensiva ekonomier finns en annan utmaning som är minst lika aktuell: att locka till sig investeringar
i kunskapsbaserat kapital. Det visar Nima Sanandaji i denna rapport publicerad av Reforminstiutet.

“Såväl europeiska grannländer som Danmark och Tyskland som globala konkurrenter som Sydkorea och Kina börjar springa ikapp, och i vissa fall om, Sverige som kunskapsnation. […] En tredje förklaring, som sällan lyfts fram, är att Sverige saknar en strategi för att stimulera till kunskapsinvesteringar”.

– Nima Sanandaji och Stefan Fölster i Ny Teknik (2015). ”Sveriges innovativa försprång urholkas”, 2015-11-24

 

Foretagande_FramgangsNyaGeografi
Den gamla världsordningen var enkel. De smarta idéerna, den nya tekniken och den snygga designen togs fram i New York, Stockholm och London. Underleverantörerna i de fattiga länderna fick sedan sätta ihop produkterna. Men världen skiftar snabbt mot en ny ordning, där kunskapen och kapitalet alltmer finns i Shenzhen och Bangalore. Nima Sanandaji har tillsammans med Maria Rankka framgångsföretagens nya geografi för att illustrera det radikala skifte som världen står inför.

 

Jakten_Pa_Foretag

I denna bok, som Nima Sanandaji och Erik Sjölander har skrivit för Småföretagarnas Riksförbund, förs en diskussion om behovet att stärka företagsklimatet i Sverige för att bana väg för framtidens jobb. Så skriver Nicklas Mattsson, redaktör för Entreprenör, om boken:

“Författarna lyckas på ett föredömligt rappt och enkelt sätt ge bakgrund till världens förändring, status för Sveriges läge mot den bakgrunden och reformförslag för vår framtid som ingen kan undgå att förstå. Läs!”

“Svenska politiker, från höger till vänster, tror att man uppmuntrar till utlandsföddas företagande genom statliga satsningar. Eller genom att säga till arbetslösa, som inte vill vara företagare, att driva eget. Vad som istället krävs är att rensa upp den djungel av byråkratiska krav som gör att livet som företagare ofta blir orimligt svår.”

– Nima Sanandaji och Erik Sjölander i Metro Debatt (2015). “Kreativa invandrare kan rädda jobben”, 2015-10-0

 

I boken “Renaissance for Reforms” diskuterar Nima Sanandaji och Stefan Fölster den reformpolitik som förts i OECD-länderna sedan mitten av 1990-talet. Boken har fått omfattande global spridning, inte minst då liberala tankesmedjor i 45 länder har bett att få den, recenserat den och på olika vis marknadsfört den.

“De två stora partierna i Sverige misstolkar flyktiga opinionsyttringar och avstår från nödvändiga reformer. Den strategin leder dem fel. Vår analys visar i stället att modiga och reformvilliga politiker belönas långsiktigt av väljarna”

– Stefan Fölster och Nima Sanandaji i DN Debatt (2014). “Reformfega regeringar blir sällan återvalda”, 2014-02-18.

 

Företagare är Sveriges hårdast arbetande grupp. Det visar Nima Sanandaji i en rapport för Småföretagarnas Riksförbund. De som är anställda i genomsnitt arbetar 30 timmar per vecka, när semester och annan frånvaro från arbetet inkluderats. Företagare arbetar däremot hela 38 timmar per genomsnittlig vecka. En noggrann jämförelse visar att företagare är mer arbetsamma än samtliga grupper på arbetsmarknaden, även chefer. Trots det är företagares samlade genomsnittliga inkomster inte särskilt höga. En förklaring är att företagare vid sidan av sitt arbete dessutom måste hantera omfattande pappersarbete på grund av byråkratiska krav.

“Den förra näringsministern hade goda ambitioner, men kan tyvärr inte skryta med att ha uppnått tydlig förbättring. En undersökning som genomfördes i förra året visar att tolv procent av företagarna anser att det blivit enklare att driva företag jämfört med fyra år tidigare. Hela 29 procent menar å andra sidan att det blivit svårare.”

– Leif Svensson och Erik Sjölander i SVT Opinion (2015). ”Företagare är landets mest arbetsamma grupp”, 2015-02-05

 

Trots att många kommunledningar säger sig vilja förbättra det egna företagsklimatet är det ett perspektiv som inte får särskilt stor uppmärksamhet. En sannolik förklaring är att kunskapen om hur man ska gå till väga är begränsad. Ambitionen att förbättra det lokala företagsklimatet matchas därför inte alltid med konkreta reformer. Det framför Nima Sanandaji i “Glesbygdsrapport – Fyra steg mot ett mer företagsamt EU” för Småföretagarnas Riksförbund. Rapporten kan läsas här.

“Europeiska kommissionen räknar med att en tredjedel av den administrativa bördan för företagen kommer från att reglerna inte införs som de är tänkta. Storbritannien, Tyskland och Nederländerna har börjat jobba systematiskt med att undvika överdriven tolkning av regelverken. Om de kan förenkla tillvaron för de mindre företagen, varför kan inte Sverige?”

– Nima Sanandaji och Erik Sjölander i Norran (2014). “Vill politikerna göra skillnad?”, 2014-05-20.

 

Trots att många kommunledningar säger sig vilja förbättra det egna företagsklimatet är det ett perspektiv som inte får särskilt stor uppmärksamhet. En sannolik förklaring är att kunskapen om hur man ska gå till väga är begränsad. Ambitionen att förbättra det lokala företagsklimatet matchas därför inte alltid med konkreta reformer. Det visar Nima Sanandaji i rapporten “Lokala reformer – för ett bättre kommunalt företagsklimat”, skriven för Småföretagarnas Riksförbund. Rapporten kan läsas här.

“Varje procentenhets högre nivå av andelen anställda som verkar i nystartade företag sammanhör med 0,62 procentenheter lägre arbetslöshet och hela 2,2 procentenheters lägre ungdomsarbetslöshet. Annorlunda uttryckt uppvisar de 10 kommuner som har högst nivå av nyföretagsamhet 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunen.”

– Nima Sanandaji och Erik Sjölander i Västerbottens-Kuriren (2014). “Förutsättning för företagande”, 2014-03-14.

 

NSValfard7

Småföretagarnas Riksförbund vill stimulera till företagsamhet runtom Sverige. Därför har man bett Nima Sanandaji ta fram en studie om företagandets roll i 110 glesbefolkade kommuner runtom Sverige. Studien visar att ju större andel av samtliga förvärvsarbetande som jobbar i nya företag, desto lägre tenderar den samlade arbetslösheten i kommunerna att vara. Det går emot föreställningen att företagande på landsbygden och i landsorterna huvudsakligen är tvångsbaserat. De nya möjligheter som nygrundade företag startar tycks framförallt skapa arbetstillfällen för ungdomar. Rapporten kan läsas online här.

 

NSValfard7

Flera av världens mest hyllade entreprenörer verkar just inom sjukvården, något som uppmärksammas sällan i Sverige. I denna rapport beskrivs hur innovativa företag själva och i samband med offentlig sektor via nytänkande satsningar lyfter vården.

“Vi kan också titta på den indiske vårdentreprenören Devi Shetty, som genom att anamma principerna om storskalig drift och specialisering lyckats pressa ned kostnaden för hjärtoperationer till en tredjedel eller mindre än i resten av Indien – men till en kvalitet som är så hög att också västerländska patienter attraheras dit.”

– Nima Sanandaji i Svenska Dagbladet (2013). “Vinklat när den privata vården döms ut”, 2013-04-12.

“Runtom världen hyllas en rad olika entreprenörer för att i grunden ha förändrat vården. De tre svenska vårdentreprenörerna Hans Billing, David Bäckström och Henrik Agrell grundade exempelvis för drygt tio år sen företaget Telemedicine Clinic, i Spanien. Tanken är att erbjuda en rad sjukhus möjligheten att skicka ned sina röntgenbilder digitalt, för att snabbt få professionell hjälp med att tolka informationen.”

– Nima Sanandaji i Dagens Samhälle (2013). “Indisk innovatör förebild för sjukvården”, 2013-03-26.

 

NSForetagande8

Regeringens Framtidskommission har nyligen publicerat antologin ”Framtidsutmaningar : Det nya Sverige”, där olika forskare och debattörer har ombetts att beskriva sin syn på hur Sveriges långsiktiga utvecklingskraft kan stärkas. Nima Sanandaji skriver där tillsammans med entreprenören Mernosh Saatchi om det framtida entreprenörskapet. Boken kan bland annat beställas via Adlibris

 

 

 

NSForetagande2

Sverige har under senare tid upplevt en god utveckling, tack vare tidigare reformarbete. För att säkerställa fortsatt god utveckling behövs en ny våg av reformer. I denna rapport, som skrivits åt Småföretagarnas Riksförbund, diskuterar Nima Sanandaji konkreta läxor som Sverige kan lära av de tre reformländerna Sydkorea, Mexiko och Kanada. Rapporten finns tillgänglig på Småföretagarnas Riksförbuns hemsida.

“I Småföretagarnas Riksförbunds nya rapport Ett företagsklimat i världsklass, lär av omvärlden ger Nima Sanandaji exempel på ett antal kanadensiska politiska reformer som Sverige borde ta intryck av. Liksom i Sverige sänktes skattetrycket under 1990-talet. Men i Kanada kompletterade man skattesänkningarna med en rad företagarreformer. […] Resultatet låter inte vänta på sig. Sett till tillväxt och jobbskapande tar Kanada täten bland G7-länderna.”

– Svenska Dagbladets ledarsida (2012). “Varför ligger Kanada så långt bort med USA så nära?”, 2012-08-17.

 

 

NSForetagande3

Skatter påverkar företagande på olika sätt. De påverkar incitamenten till företagande, liksom företagarnas möjligheter att attrahera talanger och investeringar till sina verksamheter. Det skriver Nima Sanandaji i en rapport för Skattebetalarnas Förening, som sammanfattar forskningslitteraturen kring företagande och skatter. En viktig poäng är att höga skatter framförallt hämmar de mest talangfulla företagarna. Rapporten finns tillgänglig på föreningens hemsida.

“Skatter har beteendeeffekter. Regeringen har gjort mycket bra, men ständigt prioriterar man ner frågan om den högsta marginalskattens vara eller inte vara, den så kallade värnskatten.”

– Robert Gidehag, dåvarande vd för Skattebetalarnas Förening, kommenterar rapporten i Almedalen 2011, 2011-07-05.

 

 

NSForetagande4

I en rapport som författats av Nima Sanandaji för Företagarna jämförs arbetstiden och inkomsterna för företagare och anställda. Resultaten visar att den genomsnittliga företagaren arbetar drygt 20 procent fler timmar än den genomsnittliga anställda, utan att för den delen ha högre inkomst. Även i internationell jämförelse står de svenska företagen ut som ovanligt arbetsamma.

Rapporten finns tillgänglig på Företagarnas hemsida.

“Tyvärr har det nästan blivit tradition i svensk politik att blunda för företagares svårigheter, eller rent av att avfärda företagarna som exploatörer av sina anställda. Verkligheten ser annorlunda ut. Företagare skapar inte bara de arbetstillfällen som vi är beroende av, utan statistiken från Eurostat visar att de också är den hårdast arbetande yrkesgruppen i landet.”

– Lars Jagrén, Företagarnas Chefekonom, och Nima Sanandaji i Aftonbladet (2011). “Företagare jobbar mest men har minst semester”, 2011-07-22.


 

NSForetagande5

Alliansregeringen har kritiserat tidigare socialdemokratiska regeringar för att fokusera för mycket på kostsamma, och ofta ineffektiva, arbetsmarknadsåtgärder snarare än förbättrat företagsklimat. Finns inte risken för att Alliansen själva upprepar samma politik? Denna fråga diskuteras i denna rapport, som Nima Sanandaji skrivit för Företagarna.

Rapporten finns tillgänglig på Företagarnas hemsida.

“Företagarna vill med denna rapport ge underlag till beslutsfattare som så ofta reflexmässigt börjar tala och besluta om åtgärder när det handlar om arbetslöshet. Vi vill därför flytta fokus i debatten till att istället handla om faktiskt jobbskapande åtgärder, till exempel hur får vi fler att starta företag. Vad får företagare att anställa fler? Hur gör vi det enklare och mer lönsamt att driva företag?”

– Företagarnas hemsida.

 

NSForetagande6

I de länder där integrationen fungerar väl tenderar utlandsfödda företagare att spela en viktig roll när det kommer till att skapa arbetsmöjligheter för sig själva liksom sin omgivning. Men förutsättningarna tycks inte vara like goda i Sverige. I denna rapport, författad för Företagarna, studeras utlandsföddas och etniska minoriteters företagande i Sverige, Storbritannien och Kanada.

Rapporten finns tillgänglig på Företagarnas hemsida.

“Utomeuropeiska invandrare har svårare att få jobb i Sverige än i andra västeuropeiska välfärdsländer. Sammantaget är arbetslösheten bland utlandsfödda nästan dubbelt så hög som för infödda, enligt rapporten Invandrare och företagande som har skrivits av Nima Sanandaji för Företagarna. Ändå handlar den moderata arbetsgruppens förslag främst om annat än företagarvillkor och arbetsmarknad: ebo-regler och medborgarskap, asylbeslut och pass.”

– Svenska Dagbladets ledarsida (2009). “Moderaterna fegar om integrationen”, 2009-02-22.

 

NSForetagande7

Europa lägger vi fokus på arbetskraftsinvandring. Men som erfarenheten i omvärlden visar finns också potential att attrahera affärsimmigranter. I denna Policy Brief för European Enterprise Institute skriver Nima Sanandaji om systemen med affärsimmigration i länder som Kanada och USA. Kan också europeiska länder i större utsträckning locka till sig affärsimmigranter? Dokumentet som är skriven på engelska finns tillgänglig här. Den är en sammanfattning av en rapport som författats åt Företagarna på samma tema. Rapporten, som är skriven på svenska, finns tillgänglig på Företagarnas hemsida. 

“Simliarly, Sanandaji (2009) notes that many immigrants come from nations that put great emphasis on entrepreneurship, thus encouraging immigrant business the European states may breach the entrepreneurial gap”

– Examensarbete av Māris Miglāns vid Norges Handelshøyskole (2010). “Integration through Entrepreneurship in Norway: Current Situation, Opportunities and Policy Implications”

 

Friskolorna och PISA

I denna rapport presenterar Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren en analys över hur elever i fristående och kommunala skolor presterade i PISA 2012. Analysen visar att elever i fristående skolor presterar signifikant bättre än elever i kommunala skolor, även när bakgrundsfaktorer hålls konstanta. En avgörande skillnad mellan denna rapport och den analys som OECD själva tidigare publicerat är att hänsyn här tas till fler bakgrundsvariabler än endast socioekonomisk bakgrund. En annan är att analysen omfattar alla tre ämnen (läsförståelse, matematik och naturvetenskap) snarare än bara huvudämnet för PISA 2012 (matematik). Trots att man bör vara försiktig när det gäller att dra kausala slutsatser från analysen, finns det alltså skäl att anta att skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor i PISA 2012 förklaras av att fristående skolor har ökat sina relativa prestationer över tid.

step-forward-step-backward

I essän “Steps forward, steps backward” skriver Nima Sanandaji, tillsammans med en rad andra forskare och experter, om hur utbildningssektorn i Storbritannien kan utvecklas. Nimas essä handlar om behovet av ett nytt utbildningssystem, som i betydligt större utsträckning än idag fokuserar på livslångt lärande. Rapporten, som utgivits av den brittiska tankesmedjan CMRE, kan laddas ned här.

 

rapporten ”Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor” lyfter Inna Feldman, Nima Sanandaji och Lena Hök fram de stora samhällsbesparingar som kan bli till genom sundare livstil. Prins Daniel inledde konferensen Ohälsans pris, där rapporten släpptes.

 

Samhalle_Simens

Ifall Sveriges industrisektor lyckas växla om från den stagnerande utveckling som tidigare har skett till den högre nivå som funnits i ovanstående länder kan detta på sikt markant påverka samhällsekonomin. Det ackumulerade ökande ekonomiska värde som skulle skapas fram tills år 2040 är drygt 6 800 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,8 gånger det nuvarande värdet av de sex stora AP-fonderna. Rapporten kan läsas här.

“Svensk ekonomi går starkt – men det är inte industrins förtjänst. Tvärtom har industrisektorn stått still i flera år, visar en ny rapport som SvD Näringsliv tagit del av. Nu måste Sverige få en starkare industripolitik med Tyskland som förebild, menar industriföreträdare.”

– Svenska Dagbladet (2015) skriver om rapporten. “Ny rapport: Svensk industri sinkar ekonomin”, 2015-10-07.

Samhalle_MitSkandynawi

Nima Sanandajis bok “Scandinavian Unexceptionalism” har utkommit i en polsk översättning, med titeln “Mit Skandynawii”. Boken kan köpas via olika bokhandlar i polen, bland annat här.

In Scandinavian Unexceptionalism Nima Sanandaji discusses how the admirable social and economic outcomes in Nordic countries predate large welfare states. The book has appeared in international media throughout the world and is currently being translated to Spanish, German, Polish, Farsi and Sinhalese.

“The statistics marshalled by the author are fascinating.”
– Allister Heath, deputy editor at the Daily Telegraph

“The book has many points of interest”
– Tyler Cowen, economist and co-author of Marginal Revolution.

“Nima Sanandaji has just written an excellent new monograph”
– Daniel Mitchell, senior fellow at the Cato Institute

“The historical approach is very vivid”
– Frontpage story in French-speaking paper L’agefi

“The Scandinavian utopia of many leftist Americans, as Sanandaji shows, primarily exists in their own fantasies”
– Benjamin Katzeff Silberstein in the Weekly Standard

 

 

Psykisk ohälsa är en växande samhällsutmaning i Sverige. Resultatet av psykiska besvär blir i många fall att individer faller efter i sin yrkesmässiga utveckling och riskerar arbetslöshet. Därför medför psykisk ohälsa, som Världshälsoorganisationen noterar, samhällsekonomiska
kostnader samt risk för ökad ojämlikhet. I denna rapport för Skandia estimerar Nima Sanandaji att den samhällsekonomiska kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige uppgår till mer än 100 miljarder kronor.
 

 

Boken du håller i din hand är väldigt viktig. Jag känner att jag måste börja med att påpeka det”.
Så skriver Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet och utbildningsminister, om boken “Utanförskapets Pris”. Boken, som Nima Sanandaji författat tillsammans med Ingvar Nilsson, Anders Wadeskog och Lena Hök, handlar om hur riktade insatser kan minska risken för framtida utanförskap.

“Att Sveriges två största partier vill ha mindre klasser är lovvärt, men tyvärr inte den lösning som ger störst effekt. Förebyggande satsningar, som införs på ett evidensbaserat sätt och kontinuerligt utvärderas, är en betydligt mer effektiv strategi. Det handlar om program som verkligen kan främja barnens livschanser. Därmed kan de också skapa omfattande samhällsekonomiska vinster på sikt.”

– Nima Sanandaji, Sven Bremberg, Anna Sarkadi och Lena Hök i Svenska Dagbladet (2014). “Både S och M har fel lösning för skolan”, 2014-08-16.

 

 

Valrörelsen 2014 fokuserar på ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Den stora frågan är hur många ungdomar som lyckas komma i arbete. En dimension som ofta glöms bort är inkomstutvecklingen för de unga som är i arbete. I denna analys för Reforminstitutet jämför Nima Sanandaji och Stefan Fölster löneutveckligen för unga i Sverige och andra utvecklade ekonomier. Det visar sig att svenska ungdomar upplevde 2 gånger snabbare löneutveckling än i andra rika OECD-länder mellan 2004-2011. Under återhämtningen från finanskrisen var ungas löneutveckling i Sverige hela 5 gånger snabbare än snittet för rika OECD-länder.

“Ungdomars inkomster fortsatte att öka i Sverige under finanskrisen, medan de stagnerade eller rentav sjönk i andra utvecklade ekonomier. I det genomsnittliga rika OECD-landet steg ungas inkomstnivå med 3 procent mellan 2008 och 2011. Sverige upplevde, näst efter Sydkorea, den bästa utvecklingen. Ungdomars inkomster ökade nämligen med drygt 15 procent i Sverige. Det kan jämföras med 18 procent i Sydkorea, 10 procent i Finland, 6 procent i oljerika Norge och 4 procent i Tyskland. I USA ökade 18-25 åringars inkomster med enbart 3 procent, medan den sjönk i bland annat Island och Nederländerna.”

– Nima Sanandaji och Stefan Fölster i Göteborgs-Posten (2014). “Svenska ungdomars inkomster ökar mest”, 2014-08-22.

 

I boken “Renaissance for Reforms” diskuterar Nima Sanandaji och Stefan Fölster den reformpolitik som förts i OECD-länderna sedan mitten av 1990-talet. Boken har fått omfattande global spridning, inte minst då liberala tankesmedjor i 45 länder har bett att få den, recenserat den och på olika vis marknadsfört den.

– “De två stora partierna i Sverige misstolkar flyktiga opinionsyttringar och avstår från nödvändiga reformer. Den strategin leder dem fel. Vår analys visar i stället att modiga och reformvilliga politiker belönas långsiktigt av väljarna”
Stefan Fölster och Nima Sanandaji i DN Debatt (2014). “Reformfega regeringar blir sällan återvalda”, 2014-02-18.

 

Krympande eller växande städer?

I “boken ”Krympande eller växande städer?”, som ges ut av Reforminstitutet nästa vecka, tar debattören Nima Sanandaji ett brett lokalpolitiskt grepp om urbanismens olika dilemman.”

– Dagens Nyheters ledarsida (2013), “Nystartszoner: Tillbaka till den grå vardagen”, 2013-09-23.

“Politiken bör handla om det Sanandaji kallar ”back to basics”. Kommunalpolitiskt vardagsgnet för drastiskt kortade handläggningstider, rakare planprocesser, bättre service och sänkta skatter.”

– Svenska Dagbladets ledarsida (2013). “Glesbygdspolitik ska inte finnas”, 2013-09-27.

 

The Single Income Tax

Boken “Jämlikhetsanden” fick omfattande genomslag i Sverige, eftersom dess budskap att ökad välstånd bland vissa kunde leda till ohälsa eller kortare livslängd hos andra var politiskt lockande bland vänstern. Men är perspektivet verkligen förankrat i forskningen? I denna rapport visar Nima Sanandaji, Arvid Malm och Tino Sanandaji att den seriösa forskningslitteraturen kring ojämlikhet och sociala problem helt går emot Jämlikhetsandens centrala tes. Fattigdom orsakar, och orsakas av, sociala problem. Däremot minskar inte din livslängd av att din granne blir rikare. Rapporten finns publicerad här.

Materialet fick så god genomslag att den också blev publicerad i en engelsk version, för brittiska Taxpayers Alliance. Den versionen kan laddas ned här. Nima, Arvid och Tino blev senare ombedda att delta i skrivandet av utredningen “The Single Income Tax”. Den mer än 400 sidor långa utredningen diskuterar många olika aspekter av framtida skattesystem. Den del som är skriven av Nima, Arvid och Tino berör just relationen mellan sociala problem och inkomstskillnader. Utredningen finns tillgänglig på följande länk.

“We have conducted two separate analyses of the data used in “The Spirit Level,” one put forward in a report published in Sweden in February (and translated into English by the Taxpayers’ Alliance), and another published last month in the book “The Spirit Level Delusion” (Democracy Institute/Little Dice). Both studies drew strikingly similar conclusions. For example, Prof. Wilkinson and Ms. Pickett claim that income equality is associated with longer life spans. But when we attempted to duplicate their findings with data from the U.N. and the OECD, we found no such correlation. Here, as elsewhere in “The Spirit Level,” an apparent correlation is actually the result of excluding inconvenient data […] There is also evidence of data-mining […] Any evaluation of the disarmingly simple theory of “The Spirit Level” should take this data-mining into account, along with the authors’ misleading representation of scientific research. Understandably, “The Spirit Level” has an ideological appeal to many among the European left — but if something sounds too good to be true, it usually is.”

– Nima Sanandaji, Tino Sanandaji, Arvid Malm och den brittiska författaren Christopher Snowdon i Wall Street Journal (2010). “Un-Level Ground”, 2010-07-09.

 

Inkomstmobilitet och utbildning

I denna forskningsgenomgång fokuserar Nima Sanandaji på hur föräldrars och barns inkomster och utbildning relaterar till varandra i olika länder. Hur vanligt är det att barnen i olika länder når en annan ekonomisk eller utbildningsmässig ställning än föräldrarna? Rapporten finns publicerad på Skattebetalarnas Förenings hemsida.

“Socialdemokratin har länge närmast haft monopol på diskussionen om inkomstjämlikhet. De har framfört det förenklade perspektivet att höga skatter och generösa bidrag förklarar varför länder som Sverige och Danmark har ovanligt hög jämlikhet. Men tre andra EU-länder som också har hög inkomstjämlikhet och låg relativ fattigdom är Tjeckien, Slovenien och Slovakien. Samtliga präglas de av liberal ekonomisk politik, med ovanligt låga marginalskatter. Däremot har de liksom Sverige och Danmark en relativt homogen befolkningssammansättning som i sig skapar hög inkomstjämlikhet.”

– Nima Sanandaji skriver replik till Håkan Juholt, dåvarande partiledare för Socialdemokraterna, och Tommy Waidelich, dåvarande ekonomisk talesperson för partiet, på Svenska Dagbladet (2012). “Chans till arbete ökar jämlikhet”, 2012-01-01.

 

Friheten i Iran en essäsamling

I slutet av 2009 anordnade tankesmedjorna Captus, Fores och Ohlininstitutet, på basis av en idé från Nima Sanandaji, en essätävling på temat “Friheten i Iran”. Essäerna relaterade till kraven på fria val och ökad frihet som ställdes i eftertakten av presidentvalet 2009 i Iran. Den vinnande essän, samt de fyra essäer som kom på delad andraplats, kan hämtas här.

“Varje ny slagen demonstrant är också ett slag mot teokraternas anspråk på ideologisk rättrådighet. Steget från att våga till att vinna är förstås långt för oppositionen. När de fem vinnande bidragen i tankesmedjorna Fores, Ohlininstitutet och Captus gemensamma uppsatstävling om Iran presenterades igår var det inte heller några självklara svar som gavs på frågan om friheten i Iran. Men det är gott nog att essäsamlingen Friheten i Iran reser viktiga frågeställningar om regimens karaktär och om förändringskrafter i Iran, men också om hur vi bör förhålla oss till frihetskampen.”

– Ledarsidan på Svenska Dagbladet (2010). “Hoppet om ett fritt Iran”, 2010-02-11.

 

Finanskrisen ett gigantiskt politikmisslyckande

Den finanskris som skakade om världsekonomin 2008 beskylldes tidigt för att vara skapad av okontrollerade marknadskrafter. I denna rapport, som publicerades i slutet av 2008, argumenterar Nima Sanandaji och Johnny Munkhammar för att perspektivet bör vidgas. Olika former av statlig inblanding i bolånemarknaden i USA var nämligen direkt ansvariga för att tända den gnista som ledde till finanskrisen. Rapporten kan hämtas här. En engelsspråkig version av rapporten har publicerats av European Enterprise Institute och kan finnas här.

“Det var när godhjärtade amerikanska politiker ville få mindre bemedlade att äga egna bostäder, som grunden lades för finanskrisen. […] Det framgick på ett seminarium om rapporten ”Finanskrisen – ett gigantiskt politikmisslyckande” som hölls under torsdagen i HQ Banks arrangemang.”

– Realtid (2008). “Finanskrisen är politikernas fel!”, 2008-10-16.

 

Idag är det 100 gånger vanligare att en svensk fyller 100 år jämfört med i mitten av 1800-talet. Att fler når upp till en hög ålder beskrivs ofta som en samhällsekonomisk utmaning. I boken “Aktivt åldrande – vägen till fler friska år” ger Nima Sanandaji ett annorlunda perspektiv. Innovationer inom vård, läkemedel och hjälpmedel gör det möjligt för alltfler att leva inte bara längre utan också friskare liv. Om vi tar till oss dessa innovationer kommer ökad livslängd inte bara bli en enorm välfärdsvinst. Utan också en omfattande samhällsekonomisk vinst.

“Larmrapporterna om att de offentliga finanserna pressas svårt av att vi lever allt längre är kraftigt överdrivna. Rapporterna har systematiskt underskattat det sätt på vilket hälsan stiger i takt med att livslängden ökar”

– Nima Sanandaji i Dagens Samhälle (2014). “Falsklarm att de äldre får samhället att kollapsa”, 2014-06-03.