Frågan om vinster i välfärdsföretag har under senare tid fått omfattande medial och politisk uppmärksamhet i Sverige. Regeringens inställning är att vinsterna i välfärdsföretag ligger på en orimligt hög nivå. Därför har förslag om en statlig vinstreglering för välfärdssektorn lagts fram. Ledande regeringsföreträdare använder en retorik som är ännu mera långgående. Civilminister Ardalan Shekarabi har beskrivit vinster i välfärdssektorn som ”en stöld från folket som måste stoppas”. I rapporten “Fortsatta förluster i välfärden” gör Nima Sanandaji en uppföljning av sin tidigare rapport på området och riktar fokus åt förluster snarare än vinster i välfärden.

 

Sverige vs Kanada

Kanada har fler än något annat land rankats av FN:s “Human Development Index” som att ha världens bästa välfärd. Landet har samtidigt framgångsrikt sedan början av 1990-talet övergått mot betydligt lägre skatter och bättre förutsättningar för företagande. Tack vare kombinationen arbetslinje och företagarlinje lyckas Kanada väl med såväl tillväxt och entreprenörskap som integration och välfärd. I denna debattbok argumenterar Nima Sanandaji, Fredrik Bergström, Robert Gidehag och Stefan Fölster för att Sverige kan lära mycket från Kanada, och vice versa. Boken går bland annat att köpa på Adlibris.

“Tack vare de reformer som genomförts under senare tid står Sverige väl rustat för framtiden. Men jämförelsen med Kanada visar att Sverige också har outnyttjat potential. Ett bättre företagsklimat, och lägre skatter som är mer fokuserade på välfärdens kärna kan lyfta Sverige till första platsen i FN:s välfärdsrankning..”

– Bokens författare i Svenska Dagbladet (2011), “Sveriga kan lyckas ännu bättre”, 2011-02-07.

 

The Surprising Ingredients of Swedish Success

Sverige, och de övriga nordiska länderna, präglas av hög levnadsstandard, hög livslängd och relativt få sociala problem. Därför har de kommit att ses som politiska förebilder av omvärlden. Men kan de nordiska ländernas framsteg verkligen kopieras av andra länder som anammar deras politiska modeller? Nima Sanandaji har i en skrift för Institute of Economic Affairs argumenterat för att så inte är fallet. De nordiska ländernas framsteg relaterar till en unik kultur baserat på stark ansvarstagande och hög tillit, som möjliggjorde låg fattigdom, hög livslängd och en jämn inkomsspridning innan övergången från låga till höga skatter. Dessa kulturella särdrag möjliggör för Svenskamerikanerna att vara mer än 50 procent rikare än svenskarna i Sverige, samtidigt som båda grupperna trots skilda politiska förutsättningar har samma andel fattiga.

Skriften finns tillgänglig här. Den bygger vidare på en rapport som tidigare skrivits av Nima för finska Libera. Båda skrifterna, som skrivits på engelska, har fått mycket god internationellt genomslag. De har refererats till av bland annat Heritage FoundationChristian Science Monitor och Cato Institute. De har också fått god spridning via internationella nyhetskällor som BBC och CNBC, förekommit i olika lokala tidningar runtom världen, och översatts till olika språk såsom Farsi. En tidigare artikel som sammanfattade de resonemang som senare utvecklades i skrifterna inspirerade, dagen efter att den publicerades, till en kolumn av David Brooks i New York Times som syndikerades internationellt.

 

Libera The Swedish model

Succén handlar mindre om den sociala modellen och mer om det unikt svenska. För ett par månader sedan publicerades exempelvis rapporten ”The Surprising Ingredients of Swedish Success”, av Nima Sanandaji […] Sanandaji pekar på betydelsen av fria marknader och social sammanhållning […] I framtiden, när fler historieskrivare har förstått att Sanandaji har rätt, blir det svårt att upprepa Studio Totals bedrift [att lansera The Swedish Party of America under amerikanska valrörelsen].”

– Svenska Dagbladets ledarblogg (2012). “The Swedish Party mot bättre vetande”, 2012-11-07.

 

Internationell erfarenhet visar att eget företagande kan vara en strategi för minoriteter att kringgå diskriminering och stela strukturer på arbetsmarknaden. I denna rapport för tankesmedjan Fores visar Nima Sanandaji att det perspektivet är högst aktuellt i Sverige, där breda grupper med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

“Företagsklimatet är viktigt eftersom företagande bland personer med utländsk härkomst är den kanal till integration som faktiskt fungerar i Sverige. De som har utländsk ursprung startar ofta företag eftersom alternativet är arbetslöshet. Med tiden växer sig dock företagen framgångsrika och bidrar till många arbetstillfällen.”

– Nima Sanandaji i Svenska Dagbladet (2015). “Företagande nyckeln till integration”, 2015-04-24.

 

Från Fattigdom till Framgång

Är Sverige ett lockande land för talanger? Under senare tid har vi rört oss från att ha bland de mest restriktiva till kanske de friaste regelverken för arbetskraftsinvandring bland OECD-länderna. I rapporten “Sverige – ett lockande land för talanger?” visar dock Nima Sanandaji och Fabian Wallen att Sverige inte lyckas så väl i den globala tävlan om talanger.

Rapporten inkluderar djupgående intervjuer med ekonomistudenter i Polen. Trots att studenterna har en positiv syn på Sverige när det kommer till faktorer som livskvalitet och internationellt rykte drar skatterna ned vår attraktionskraft. Rapporten, som kan läsas här, presenterades under seminarium kommenterad av professor Lars Calmfors – som höll med om att förmågan att locka högkvalificerad arbetskraft var ett skäl att se över de höga marginalskatterna i Sverige.

“Vid skattereformen 1991 spelade överväganden om internationell konkurrens om högutbildad arbetskraft knappast någon roll. Men sedan dess har globaliseringen förändrat handelsmönstren. Ett land som Sverige måste koncentrera sig på mer kunskapsintensiv produktion. Då är det viktigt att kunna konkurrera internationellt om den mest kvalificerade arbetskraften, som också har blivit rörligare. Hård beskattning av höginkomsttagare är då en uppenbar nackdel. Under de två senaste decennierna har Sverige inte följt med i den internationella trenden mot lägre marginalskatter för höginkomsttagare.”

– Lars Calmfors, i en artikel som utkom strax efter lansering av rapporten, Dagens Nyheter Debatt (2013). “Våga avskaffa värnskatten”, 2013-03-01.

Från Fattigdom till Framgång

Nästan en procent av Sveriges invånare har idag sin ursprung i Iran. De iranska invandrarna kom huvudsakligen till Sverige under 1980-talets högkonjunktur och var relativt välutbildade. Trots att samma grupp lyckats väl med att komma i arbete i länder som Kanada fastnade många dock i bidragberoende i Sverige. År 1999 fick enbart var tredje iranier i Sverige merparten av sin försörjning via eget arbete, och då ofta med låga inkomster. Trots att närmast alla unga iranier vuxit upp med barnfattigdom lyckas dock många göra en klassresa via utbildning, företagande och samhällsengagemang. I boken “Från fattigdom till framgång” beskriver Nima Sanandaji denna sociala resa, och frågar sig hur fler kan uppmuntras att göra den. Boken är utgiven av Timbro och dess förord är skriven av Bijan Fahimi, vd för Veritas som specialiserar sig på mångkulturell kommunikation.

“Sanandaji kritiserade sakligt den politiska integrationens misslyckande och pekade bl.a. på en stel arbetsmarknad, höga skatter och en sammanpressad lönestruktur som hindrat iranier från att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Men han gör också det för alla ungdomar så oerhört viktiga ställningstagandet: det går att lyckas! Sanandaji skriver att iranier idag har kommit att bli överrepresenterade på alltifrån tandläkarutbildningar till tekniska och ekonomiska utbildningar. De äldre generationerna har uppmuntrat en klassresa från botten till toppen av samhället och den pågår för fullt, i detta nu.”

– Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna och Socialminister, skriver om Från fattigdom till framgång på Sveriges Resurser (2012). “Framtiden är ljus och det går att lyckas”, 2012-02-17.

 

Mellanforskap

Nästan alla är överens om att bättre fungerande integration är en av de viktigaste samhällsfrågorna, men diskussionen har kommit att handla om klyschor, eftersom mycket sägs men långtifrån tillräckligt görs för att förbättra situationen. Det argumenterar Nima Sanandaji i boken Mellanförskap, som ger konkreta förslag på hur situationen kan vändas till det bättre. Bland annat pekar författaren på att invandrare från icke-västliga länder mitt i högkonjunkturen innan finanskrisen hade en sysselsättning som var lägre än 50 procent. Boken belyser att Sverige i mitten av 1900-talet, när skatterna var låga och företagsklimatet var god, lyckades mycket väl med integrationen. Kombinationen av höga skatter, rigida arbetsmarknadsregler och relativt generösa bidrag har dock lett att inte ens högkvalificerade grupper lyckats etablera sig väl på arbetsmarknaden under senare tid. Boken kan bland annat köpas på Bokus.

“Liberalization is no panacea for integration, and it is doubtful that economic reforms alone would eradicate the high unemployment among Europe’s immigrants. But it can take us a long way toward that goal.”

Nima Sanandaji skriver om Mellanförskap i Wall Street Journal (2008). “Welfare Wean”, 2008-03-17.

 

Kampen om talangerna

Runtom världen ökar konkurrensen om högkvalificerad arbetskraftsinvandring. I denna rapport, som Nima Sanandaji författat tillsammans med Fabian Wallen åt Svenskt Näringsliv, diskuteras varför Sverige ligger efter i kampen om talangerna. Den nya forskningslitteraturen pekar på att expertlöner och skatter spelar viktig roll för arbetskraftsinvandrare. Sverige ses på grund av låga expertlöner och höga skatter inte som ett tillräckligt attraktivt land för talanger att söka sig till, trots att vi övergått från mycket strikta till ovanligt fria regelverk för arbetskraftsinvandring under senare tid. Rapporten kan läsas på Svenskt Näringslivs hemsida.

“Sverige kan gå från botten till toppen i den globala kampen om talanger. Men för att nå dit krävs en mer konkurrenskraftig utformning av skattesystemen. Lägre marginalskatter skulle exempelvis innebära att lönen efter skatt för chefer och personer på ledningsnivå hamnade närmare nivån i våra konkurrentländer.”

– Carina Lindfelt och Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv skriver om rapporten på Svenska Dagbladet (2012). “Skatterna skrämmer bort utländska talanger”, 2012-05-12.

Integration och företagande

I de länder där integrationen fungerar väl tenderar utlandsfödda företagare att spela en viktig roll när det kommer till att skapa arbetsmöjligheter för sig själva liksom sin omgivning. Men förutsättningarna tycks inte vara like goda i Sverige. I denna rapport, författad för Företagarna, studeras utlandsföddas och etniska minoriteters företagande i Sverige, Storbritannien och Kanada.

Rapporten finns tillgänglig på Företagarnas hemsida.

“Utomeuropeiska invandrare har svårare att få jobb i Sverige än i andra västeuropeiska välfärdsländer. Sammantaget är arbetslösheten bland utlandsfödda nästan dubbelt så hög som för infödda, enligt rapporten Invandrare och företagande som har skrivits av Nima Sanandaji för Företagarna. Ändå handlar den moderata arbetsgruppens förslag främst om annat än företagarvillkor och arbetsmarknad: ebo-regler och medborgarskap, asylbeslut och pass.”

– Svenska Dagbladets ledarsida (2009). “Moderaterna fegar om integrationen”, 2009-02-22.

 

Immigrant Entrepreneurs for Europe

I Europa lägger vi fokus på arbetskraftsinvandring. Men som erfarenheten i omvärlden visar finns också potential att attrahera affärsimmigranter. I denna Policy Brief för European Enterprise Institute skriver Nima Sanandaji om systemen med affärsimmigration i länder som Kanada och USA. Kan också europeiska länder i större utsträckning locka till sig affärsimmigranter? Dokumentet finns tillgänglig här. Den är en sammanfattning av en rapport som författats åt Företagarna på samma tema. Rapporten, som är skriven på svenska, finns tillgänglig på Företagarnas hemsida. 

“Simliarly, Sanandaji (2009) notes that many immigrants come from nations that put great emphasis on entrepreneurship, thus encouraging immigrant business the European states may breach the entrepreneurial gap”

– Examensarbete av Māris Miglāns vid Norges Handelshøyskole (2010). “Integration through Entrepreneurship in Norway: Current Situation, Opportunities and Policy Implications”

 

Välkommen till Sverige

Nyanlända invandrare till Sverige lär sig svenska genom att läsa Svenska För Invandrare (SFI). Nima Sanandaji undersöker i denna rapport, tillsammans med Patrik Andersson och Fredrik Segerfeldt, den kurslitteratur som studenterna i SFI får ta del av. Det visar sig att de kursböcker som används i regel har en kraftig politisk vinkel, åt socialistiskt perspektiv. Rapporten kan laddas ned från Timbros hemsida.

“Sanandaji säger: – Historien beskrivs nästan enbart i arbetarrörelsens perspektiv och politiska budskap med socialdemokratiskt innehåll smygs in i vardagssituationer. […] Aina Bigestans är vikarierande föreståndare för Nationellt centrum som ansvarar för utvecklingen av SFI .Hon kan bara instämma i kritiken”.

– Expressen (2006). “Så ser Sverige ut – i skolböckerna”, 2006-03-27.

 

El-poco-excepcional-modelo-escandinavo
Boken Scandinavian Unexceptionalism som Nima Sanandaji publicerade sommaren 2015 har fått omfattande internationell spridning. “El poco excepcional modelo escandinavo” är den spanska versionen av boken. Boken har publicerats av den chileanska tankesmedjan fpp och har förord både av Mauricio Rojas och Tom Palmer. Boken finns tillgänglig online här.

 

I denna rapport för Hyresgästföreningen skriver Nima Sanandaji om den betydelse som en välfungerande bostadsmarknad spelar för arbetsmarknaden.